Dags för den offentliga redovisningen kanske?

Då det är en annorlunda "konstform" så är alla fri att tolka och tycka precis som dom vill. För mej var det ett roligt sätt att sticka ut på. För erkänn, det är någonting som skapar tankar och funderingar. Och någonting som kommer att kommas ihåg, på gott eller ont så klart! Det är upp till dej själv. Grund iden är i alla fall att skapa en typ av självporträtt. Av alla människor vi möter tror jag att vi plockar åt oss någonting. En känsla, ett utryck en åsikt. You name it! Det här är väll mitt sätt att visa att mina nära och kära påverkar mej.

Ps. Grunden till alla bilder är då ett porträtt på mej själv.

Först i raden har vi min egna kära familj. Bestående av Mamma, Pappa, min älskade storasyster och mej själv.



När mina föräldrar skilde sig så skapades två nya familjer.
Första bilden är på min Pappas sida. Och den andra min Mammas.




De två bilderna nedanför reprecenterar kärlek och relationer. Här har jag plockat ihop den perfekte mannen genom att klistar ihop mina käresta genom åren. Blir två rätt stiliga karlar om du frågar mej!




Och sen har vi alla vännerna. Dom som får dagarna att gå.
Först har vi vännerna från Söderhamn.
Sendan de från tiden i Härjedalen och sist mina nyfunna bästa vänner härifrån Forsa.

.. Och sen var det SVT. Tycker att det är okej att lägga upp en bild tillbaka.

Med tanke på att vernisagen nu är gjord. Och jag har massor av bilder att visa sedan dagen innan då vi förberedde allting, så börjar vi där. Och sen fyller jag på med allting eftersom, okej?

Idag leker jag med GIF'ar. Det är roligt. Det tycker Sanna också.

Montering är färdigt och i morgon ska de sista bilderna köras till museumet för att hängas på plats. Vi var på plats för att tjuvstarta idag och på plats var även SVT för att visa i Gävledala vad vi håller på med för något. Lite smyg reklam sådär.

Har massor av bilder sedan dagen men har inte fått in dem i en dator än så att de kan pupliceras. Det får ske i morgon, ev söndag då allt är över! Men följer man länken här nedan så kommer man förhopningsvis till klippet där vi är med och surrar i rutan. Kring 8.44 rullar det i gång om oss på Forsa Folkhögskola.

http://svtplay.se/v/2799291/gavledala/10_5_19_15_svt_dalarna?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2799343/sb,p103302,1,f,-1

Vi ska tydligen vara slimma och fita på lördag också. Så nu är det morgonpromenader som gäller, med start kl. 06.50. Önska oss lycka till och godnatt så ska vi se om vi får till allting i morgon.

På återseende!

.. Förutom den som passpartouen krånglade med. Men annars är allt färdigt!!!

1. Diska glas.


2. Putsa glas.


3. Förbereda fönsterputs.


4. Fönsterputs.


 5. Tidningspappra.


6. Microtrasa.


7. Skära till små små bitar som lyfter passpartouen då den är liiiiite för liten.


8. FÄRDIGT!!!! Blir dock bara sneak peaks idag.




Riktig vara ses på lördag på hälsinglands museum i Hudiksvall.
Vernisage kl. 13.00.

Tog en paus och gick på Textil design mode's modevisning i stället. Men nu är jag tillbaka och ska snart börja på med montering.


Ps. om textilarna vill ha bilder så har jag några stycken i alla fall.

Karin från övervåningen (de som läser fördjupningsåret) var och föreläste för en fotoklass i Värmland för några veckor sedan och där berättade hon om mitt projekt, för att visa på kriativitet om jag förstått det hela rätt. Och nu har hela den klassen provat på att göra egna "klippa och klistra" bilder, med insperation tagen från mej!

Så för en stund sedan kom Karin skuttandes ner för trappen för att visa mej dessa. Precis i den stunden då jag skriver ut nya printar för att få dem att passa i passpartouhelvetena. Men nu gör det inget. Lite Ego boost och allting känns bra igen.

Här är deras fina bilder.



Så nu får utstälningen gå hur dåligt den vill! För jag har i alla fall inspererat någon. HA!

.. Ingenting kan ju gå smärtfritt då det handlar om vernissage och utställningar! Och idag var det min tur. Passpartouerna som vi lämnat iväg för att få hålen urskurna kom tillbaka igår och planen var då att börja montera mina bilder nu på morgonen. Den första bilden ramlade igenom öppningen. Vilket betyder att den är för stor. Vilket i sin tur betyder att killen som skär och mitt samarbete inte är det bästa, då jag har räknat hålen alldeles för precis för att bilden ska fylla ut det och killen som skär har lagt dit en halv centimeter lite här och där.

TYPISKT!

Och den passpartouen som jag faktist hade räknat helt rätt på, är den enda bild som jag inte kan skriva ut större än vad den redan är. De andra kan jag rädda ganska enkelt genom att skriva ut nya bilder och lägga på de 5mm som saknas. Så nu är det en ny passpartou påväg in till killen som skär för att få ett nytt hål. Jag har även lagt på dom 5mm UTIFALL att han tar bort dem igen.

Nu hoppas jag på att jag i all afall kan börja montera de övriga 7 bilderna ikväll då bläcket har torkat. Och jag håller alla fingrar och tår jag har på att glaset inte får för sig att spricka mitt i allt! Sitter redan nu med ett plåster på fingret som jag tror jag fick i ren frustration. Ingen som vet var, hur och när jag skädade mig.

Så nu ska jag börja skriva ut nya bilder, lite större. Och med lite tur lyckas jag ta mej in till museet senare för att hjälpa till med målning och bygge av vägg!

Håll tummarna för mig!

Passepartouter är beställda. Glaset är här i slutet av dagen. Första printen är påväg och affirserna ska börja sättas upp i eftermiddag. Vernisagen närmar sig, lika som nervositeten för vad som komma skall.

http://fornimmelse.se/index.html

En dryg vecka kvar till vernisagen och idag är vi i full färd med att skära ut passpartouer till våra fuskköpta IKEA ramar. Med hjälp av Karin så gjorde jag mej att försök med att dokumentera pysslet. Näst på schemat står morotsoppa och marängswish. Efter det ska jag pyssla ihop mina tre sista bilder, sen börjar jag se slutet av denna tunnel!

Slutresultatet går då att se på Hälsinglands museum, Hudiksvall, mellan den 12 maj och 5 juni.
Vernisage 12 maj kl. 13.00.

www.fornimmelse.se
Där finns vi med allihopa och berätta kort om våra projekt.

Håll utkik efter den här. Nu du väl ser den så är du nära. Väldigt nära till att få en Förnimmelse.

Söt vän till mej som blir lite nervös varje gång det kommer fram en kamera.

De två första bilderna är nu klara. Får se hur många det kommer att finnas att välja imellan när jag väl känner mej klar!



Tjuvkikar får man, men inte färdiga bilder. Dem måste jag hålla lite på känner jag.

Äntligen börjar saker fungera som det ska!

Så som jag har lärt mig, så vinner i slutändan alltid det goda. Och det gäller även i den här sagan mina vänner (då jag SJÄLVKLART ser mig själv som den goda, och skrivarhelvetet som den onda). Nu är de första fjorton bilderna printadeoch klara. Så nu ska det bara klippas och pysslas ihop till nya individer så är vi på banan igen. Whoop whoop!




HA! in your face! Skrivaren - Anna, 1 - 1.

Vi ska på kalas idag. Min kusin har fyllt 12 år. Men min syster är sen, så jag hinner blogga lite till ^^

Trots alla dessa egopics som tags då jag var fjorton år gammal, har jag aldrig riktigt gillat att vara med på bild själv. Det är någonting med det här att förmedla en känsla som jag aldrig har behärskat ordentligt. Men idag mina vänner. Idag har jag förmedlat en känsla som ingen kan ta miste på!







Känslan då man inte riktigt är säker på varför saker inte fungerar så som det borde. Ovishet mina vänner, ovisheten har fått ett ansikte.